Onsdag
Onsdagen började vi med kaffe och snack, så skönt när man inte behöver stressa och verkligen kan ta den tid det behöver, utan att nån känner att "hon fick mer tid än mig" "ska vi bara snacka strunt hela dagen" mm
John är så full av kunskap så det är som att sitta i skolbänken varje sekund man är med honom, fast på ett bra sätt såklart, allt han säger har en mening och varje historia berättar han med ett mål, en vilja att försöka få oss att förstå verkligheten och verkligen förstå hans tankar bakom varje litet steg. Att anteckna allt vi lärt oss dessa dagar skulle ta veckor! Och jag skulle ändå inte få med allt :D
Vi sadlade och gick ner på banan, jag började med Molly och fick ganska snart bakläxa på att jag verkligen måste skapa en bättre relation med min häst... woops! Tette har fastnat i "jag måste se till att hon inte dödar någon så det är lika bra att jag förutsätter att hon kommer döda någon och går ut stenhårt på första signalen"!
Hmm, jag MÅSTE bli bättre på att faktiskt ha snacket med henne, efter att man sagt åt henne att "man får inte bete sig hur som helst" så måste jag när hon sedan gjort rätt verkligen " det förstår du väl, att jag är din bästa vän och det är vi tillsammans som ska erövra världen" klappa, berömma och få henne med mig, annars får vi fortsätta ha vår bitchfight tills domedagen ;)
Detta blev verkligen ett uppvaknande och jag har inte insett hur jag varit, wow!
Från mesigaste ägaren som låter hästen bestämma allt, till diktatorn Tette som inte ens bryr sig om att berätta för henne när hon verkligen gör rätt, till att nu, förhoppningsvis ;) bli den jag vill vara!!
Jaja, vi fortsatte med att flytta bakdelen och få min position korrekt och få henne att inte tappa framåtdrivet, mycket på en gång ;)
Sedan körde vi galoppvolten som de gjorde i Johannesberg i helgen.
Galoppera ex höger varv, stanna 45* mot väggen, rollback åt vänster och direkt in i galopp.
Jag blev heeelt slut!!
Hon med ;)
i höger varv gick det skitbra! shit vilka stoppar vi fick till! Hon nästan satt på rumpan, det vi måste träna på är hennes vilja att verkligen vilja ta av direkt i galopp! Inte två travsteg!
Jag blev trött, hon blev trött och kände att energin blev sämre och sämre, men vi kämpade på och hon bockade en gång tyvärr, men jag blev arg och körde på, blev irriterad när jag inte fick det att sitta till 100% men herregud! Jag har typ galopperat på volt eller på fyrkantsspåret, hon är 3 år, jag är inte duktig, och vi faktiskt gick ur vår comfortzone och verkligen lärde oss och tränade på något nytt!! Nu efteråt så är jag jättenöjd :) Jag galopperar faktiskt min häst, bestämmer var hon ska, när hon ska göra vad och hon gör det :D
sedan började vi med vändningar, något jag vet att vi är riktigt bra på, men jag vet inte, jag gjorde fel och hon fattade noll tror jag... kämpade på och när John sa "Nu måste du göra rätt på första försöket, för annars dör du!" då kunde vi minsann ;)
Sedan började vi med att pivotera på inre bak med näsan utåt i back och det klarade vi bra, tänka på att fånga upp inre om hon faller framåt... gjorde några riktigt coola rollbacks genom att backa upp henne så hon riktigt samlar sig och sedan be om vändning och hon riktigt "stegrade" runt riktigt samlad och med all vikt på bak, shit vilken cool känsla! Vi kommer kunna komma ikapp korna :D
Sedan var vi klara för lunch (jag tog upp hela förmiddagen med Molly så eftermiddagen fick hon vila så red de andra, både jag och Molly behövde soaka :D
De andra pivoterar på alla 4, backar och 1-2-sidan. Alltså man backar och bestämmer åt vilket håll man ska vända, ex åt höger, då ska ban be om vändningen precis när vänster framhov sätts ner i marken, för att då när hästen lyfter höäger framhov för att sätta den bakåt så kommer den att få signalen lagon till att den ska lyfta hoven och då lyfta hoven åt höger och verkligen lyfta bog och öppna upp vändningen korrekt och inte börja med att korsa över, vilket leder till mycket vägvinning i spinnen :)
Sedan skulle man skritta framåt, räkna höger vänster (fram) och ex när höger hov är i luften så ska man vända den i luften och få den att backa istället. Så alltså, teoretiskt, när vänster hov går ner i backen (då vet man att höger kommer efter) och då ger man backsignal och hästen lyfter höger för att gå fram, men vänder i luften och börjar backa. allt handlar om tajming och att man ska lära sig var hästen har sina fötter och hur man kan rida för att underlätta för hästen genom att ge signalerna korrekt och inte annars :D
Tjabo och Johan fick även börja jobba på att ta det lugnt!! Efter Gotland så har ju Tjabo bara rusat i alla gångarter, varit rädd för att få ont, varit på sin vakt och försvarat sig själv i onödan, men vi har inte riktigt sett på det på det viset, men nu blir allt så glasklart!
John red igenom en del med Tjabo och fick honom att sänka sin gard och inte bara tänka att "jag måste försvara mig, jag måste kämpa emot, för annars kommer jag dö" Typ...
Sedan var träningen slut, men John kände att han ville komma tillbaka på torsdagen och rida Tjabo för att se att det han gjort på onsdagen verkligen hjälpte, och veta hur Tjabo kommer vara nu när han lämnar oss och att han inte bara lämnar något halvfärdigt.
Så torsdag morgon, innan han skulle sätta sig och köra upp till Söderhamn, så kom han till stallet där jag värmt upp en mycket mjukare Tjabo från marken och John red en timme och verkligen fokuserade på att Tjabo egentligen inte skulle få en massa krav på sig, skritta runt på långa tyglar (utan att börja takta, då bara vände han ut bakdelen lite snällt men bestämt och sa "nej, nu skrittar vi och har mysigt" och på 5minuter så förändrades Tjabo och verkade tänka "så jag ska inte få en massa krav på mig som jag ska kämpa emot?" sedn samma i trav och när han börjat slappna av i traven så , jättelätt, ber JOhn om ställning och böjning, mm, men det går inte att be Tjabo om det när han är upp i det blå och i försvarsställning.
Sedan bara föll han in i galopp och gjorde samma där, oj vad Tjabo trivdes! Han var svslappnad, fick röra sig genom hela kroppen och trivdes och tyckte faktiskt att det var roligt och mysigt på ridbanan.
Då avslutade John, hoppade av och stod och myste med Tjabo, klappade överallt, skapade ett band och en teamkänsla, "du ska inte vara rädd för mig, vi ska klara dethär tillsammans"
Sedan fick Tjabo en värförtjänt dusch och John satte sig i bilen för att köra många mil!
Tack John, för dessa dagar, för all kunskap, alla skratt, alla historier, gitarrspelandet med mina barn, alla Aha-upplevelser och allt tålamod!
Tack Erika! För att du orkar låta din man åka över till oss i Sverige och vara ifrån sin familj, för att sprida sin kunskap till oss! Thank you guys!!!
Nu ska vi kämpa!!!
Och hoppas på liknande dagar i höst :D
Kommentarer
Elin
Åh vilket bra inlägg!! Önskar att jag kunde vara där och tittat på. Ni är så grymt duktiga Yette. Glöm inte bort vart ni ska men kom ihåg att komma ihåg hur långt ni kommit. Ser fram emot att se er tillsammans irl.
Fantastiskt med Tjabo. Så skönt att få ett sånt genombrott.
Trackback
