Pigg kuse

Red med Åsa och Malin. Runt gravfältet. Mycket trav.
Hade gramanen idag igen.
Utvärderade för mig själv att trots att använda graman må ses som en genväg och stark hjälptygel av många, men nu har jag haft det två sista ridturerna.
Han hänger inte lika mycket i handen på mig och kastar inte upp huvudet hela tiden (som han annars gör då han ska "ha koll framåt", skitjobbigt, då han inte går många steg avslappnat)
Men nu när jag haft gramanen så kan jag mha finlir bara ha den som backup och han söker sig, såklart, framåt/nedåt, vilket jag vill, men jag har inte ett fast stöd i gramanen, utan den finns där när han ska kasta upp huvudet (vilket han då inte gör såklart) så ridturerna blir mer avslappnade och "rätt" och det känns som att om vi nu har gramanen, säg några veckor, och det hjälper honom att förstå att jag inte vill att han ska kasta upp huvudet hela tiden och inte hänga i handen, så tackar jag gärna JA till den "genvägen"
Har nån annan erfarenhet av graman?
Jag har bara använt det vid galoppsamling när jag byggde upp min gamla galoppör under kanske 1mån av hans och mitt 8åriga liv ihop...
Ridturen var iaf pigg på bortvägen, på hemvägen var han avslappnad, låg och kunde samla sig i en lugnare trav.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

lillatjabos

Här kommer vardagen och träningen med vår Quartervalack Suspisious Mind, även kallad Tjabo, uppdateras så ofta jag hinner. Tjabo är vår första Quarter, och även vår första unghäst. Han är född i maj- 08 och har hunnit bli 5 år nu... Sedan köpte vi Tjabos lillasyster Elvis Shy Molly "Molly" i feb 2012. En rödhårig fuxbrud med skinn på nästan, född aug 2011. Välkomna in och se vad vi pysslar med :)

RSS 2.0