Superförkylda lilla jag skulle minsann på löshoppningen...

Upp i ottan, ut med pållarna, in med Tjabo och även Tore som skulle följa med för första gången. Tjabo hade ju då självklart lyckats bli sparkad höger has och var lite svullen, ingen feber och ingen hälta så han fick minsann åka med i alla fall.

Började med Tjabo och det var ju över 2 månader sedan sist, men han kom ihåg, dock inte lika på som han brukar, men tror han kände av såret... Pressade honom inte men vi va väl uppe i 90cm kanske och vad tycker ni om den här bilden "jag hoppar ju för fasiken tanten!"





Det ramlade stora snömassor från ridhustaket men han lyfte inte ens på ögonbrynet, ni skulle sett hästen som kom in efter, den (och dess ägare) var livrädda att taket skulle rasa in, sedan när jag kom in med Tore-fjording så hade den ju aldrig sett en sådan förut så den höll på att få en hjärtattack! Vilken skillnad det är på hästar alltså!

Sedan var det Tores tur, han gasade runt första varvet i 300km/h men sedan lyfte han på benen lite, inga höjder att tala om, men han skötte sig och utförde sitt jobb, även han cool inför snöras och ridhus och andra pållar m.m.

Våra duktiga hästar <3


Taggad Tore