Så glad att ha en vän som ställer upp och orkar bry sig!
Vill börja med att säga:
TACK MAX!
Igår kom Max till oss för att sko hästarna, han började med Molly, som skötte sig OK, lite ryck i bakhovarna, men allmänt duktig.
När han precis va klar med henne och skulle börja med Tjabo så åkte jag till dagis för att hämta grabbarna, då tog Max tag i lassotjafset med Tjabo!
Så när jag kom tillbaka 45min senare så stod de och tjafsade om vem som skulle vinna ;)
Max har sånt tålamod! Och behåller "lugnet" (har aldrig sett Max lugn, men lugn på Maxenvis ;) ) och positiviteten och humöret på topp, fast Tjabo står och beter sig och slår upp huvudet i taket och kastar sig åt sidorna och steppar...
Efter 1 tim och 30 min har Tjabo gett upp fighten att försvara sina öron och Max lindar in honom i lassot (som på bilden nedan) och skor honom. Tjabo accepterade läget och somnade (bilden)
Sedan sadlade Max och begav sig ner på banan för att fortsätta smida när järnet va varmt, så att säga.
Kämpade å kämpade, ungefär samma upplägg som jag haft, fast han jobbade i galopp istället för trav.
efter en timme trodde Max att han vunnit, men då när han ska sortera lassot så skakade han igen, trots att han var helt slut påde psykiskt och fysiskt, så Max tog tag i det igen...
Heja Max!
Efter ytterligare en timme kunde Max sortera rep och kasta lasso utan skakningar och Tjabo hade lågt huvud och accepterade det, sista 5minuterna såg man tom att Tjabo kom ut ur sin låsta bubbla och vände på huvudet och tittade på lassot utan att skaka, att han verkligen TÄNKTE och tuggade och använde hjärnan istället för att bara slå på skakningen...
Nu vann Max igår, Max- Tjabo 1-0, men jag vet att han kommer kämpa samma nästa gång... kanske kortare tid, men det är ju inte vunnet för all framtid ;)
Får muta Max att komma igen ;)
TACK MIN VÄN!
Kommentarer
Trackback
